Imorgon är det då äntligen dags!
Kl 10.00 den 25.7.2017 kan ni höra mitt sommarprat i Ålands Radio antingen genom att skruva in radion på 91,3 MHz eller höra den via deras liveström högst uppe på deras hemsida. Sänds även kl. 17:30 samma dag och på lördag klockan 12:00. (Lyssnar ni från Sverige är det -1 h på sändningstiderna).
Höres! 😉
I sommar skall jag få prova på nånting nytt och spännande!
Den 25 juli ska jag nämligen få vara er sommarpratare i 1,5 timme. 🙂
För tre år sen skrev jag om Saker för speciella tillfällen och hur jag tagit fram kopparna jag knappt vågat använda. Men som jag tycker så mycket om. Den Första kraschen kom 2015 och nu för några dagar sedan kom den andra. Givetvis skulle jag gärna haft den hel än idag, men känner ändå att det är bättre att den varit i användning i 3 år än orörd och bara samlat dam i ett skåp. 🙂
Alltså Pioner! Är de inte bara alldeles för härliga! Ute på gården har vi 4 olika ställen var det växer pioner och jag lika glad varje år som de (utan att jag gjort något) tittar upp fram på vårkanten. Pionernas blommor är dock inte så långlivade och därför passar det bra att ta in dem så man hinner titta på dem och njuta lite mer. De är dessutom väldigt bra på så sätt att säga till då de skall kastas ut för mitt i allt har de fällt alla ljuvliga röda blad. De går liksom från full blom till inget alls. Då är det dags för nästa blomma från trädgården att titta in. 😉
Vi brukar inte ofta ha tulpaner hemma men i väntan på att de på gården skall komma upp lite mer så köpte jag hem en bukett med gula tulpaner. Det är så fint med en sånhärn färgklick i hemmet. Det som jag däremot tycker är lite tråkigt är att om jag haft blommor har jag ställt dem på ett bord och så blir de där tills de vissnar och slängs.
Eftersom jag ville njuta av blommorna lite mer än bara i ett rum så fick de här byta rum om jag gjorde det. Så de var först i köket, sen i vardagsrummet och till sist hamnade den på bordet vid soffan. Då piggarde de upp i varje rum och jag fick njuta av dem för fullt! 🙂
Här är jag på tåget efter en otroligt härlig dag i Åbo förra veckan.
Receptet på den lyckade dagen var följande:
5 tjejkompisar (som hängt ihop sen lågstadiet)
1 liter skratt
6 dl babbel
3 dl shopping
3 msk allvar
1 kryddmått beslutsångest
en skvätt tårar
samt en stor dos tacksamhet över att jag är lyckligt lottad att ha dem som vänner.
En dag med gamla tjejgänget är helt enkelt aldrig fel! 🙂
Jag kan knappast bli beskylld för att ha stenkoll på alla nya sångfåglar som dykt upp den senast tiden. Så i fredags när Pär Lernström presenterade den världskända gästartisten satt jag som vanligt som ett frågetecken i soffan. Så när det var världsartistens tur att sjunga så hade jag redan slutat att titta på programmet.
Men igår, mitt i allt morgonstök, hörde jag en fantastisk låt på radion. Artisten var lustigt nog Ed Sheeran som hade uppträtt i Idol på fredagen. Härligt med radio som uppdaterar mig med nya bra låtar när jag inte orkar se dem på TV 😉
Jag fick lite Dirty Dancing feeling när jag såg video och tydligen är det Ed Sheeran själv som dansar i den 🙂
När jag fyllde 30 fick jag en super rolig födelsedagspresent: en Roadtrip! Enligt kortet kunde den vara på 2, 3 eller 4 hjul och destination okänd. Det fanns inget bäst före datum och det var bra för det tog mig 2 år att lösa in den. Men i juli klämde två brudar in sig i en bil och så åkte vi iväg mot Helsingfors (för fast jag bott i Finland hela mitt liv så har jag inte turistat mer än några gånger i huvudstaden, typ på stafettkarnevalen, lågstadiets klassresa och när jag med i projekt drivhus för 14 år sedan).
Efter det sedvanliga yrande runt i trafiken (händer ofta då jag är med) så började vi dagen med att gå på Café Ekberg. Alltså ni kan tänka er känslan när man kommer fram till en disk och man vill beställa allt de har. Snålvattnet rann och jag valde till sist en kinuskibakelse/tårta som var så fruktansvärt god! Verkligen härligt att sitta på en uteserveringen och se Helsingfors vakna till liv.
Dagen fortsatte med shopping, mat och sen fick jag uppleva ett riktigt guldkorn som jag inte hört om tidigare. För högst upp på Sokos hotell mitt i stan finns det enormt fin utsikt där man kan sitta och bara njuta. Stället heter Torni Ateljee bar och man behöver inte vara gäst på hotellet för att besöka det. Man tar bara hissen upp och sen möts man av en fruktansvärt brant trappa. Här var jag lite rädd för med min mage har jag lite svårt att se fötterna så jag höll stadigt i räcket på vägen upp. Men det är så värt det. Man ser långt över hustaket från den lilla ateljén. Men om jag var lite rädd på vägen upp så var det 10 ggr värre på vägen ner, verkligen en brant och smal trappa även om den inte var så lång.
Tycker verkligen det var en härlig och påhittig present att få, roligt att få turista och bekanta sig med det egna landets huvudstad och en aha-upplevelse att få upptäcka vad som fanns uppe på hotellet som jag gått förbi nere på gatan när jag tidigare varit i Helsingfors (helt ovetande om vad som döljde sig ovanför). Så efter en dag full av babbel och skratt medan vi strosat runt och njutit av pulsen, sett ut som borttappade turister och mött julgubben var det två glada brudar med trötta ben som lämnade Helsingfors.
Ett stort TACK för presenten!!! 😀
Jag har försökt att inte äta så mycket onyttigt när M är vaken för att barn ofta gör som föräldern gör och inte som man säger. Och jag vill ju helst att hon äter nyttigt. Så att hålla mig har ibland gått bra och ibland sämre. Men idag lyckades jag hålla mig ganska bra tycker jag. Men kontrasten på när M är vaken och när hon sover har nog inte varit så tydlig som idag 😉
Så med tanke på detta är det bäst för mig om M och jag har samma sömnrytm, men jag kan inte låta bli att tycka att det är gott och faktisk skönt att slänga sig ner i fotöljen efter nattningen en lördag och ta fram snacks och dryck. Ser kanske inte så lockande ut när bilderna är bredvid varandra men för en småbarnsförälder som mig är detta vad jag numera kallar lördagens ”nattliv” och om nattlivet när man är 32 består av popcorn, saltapinnar och Coca-Cola så må det vara hänt 😉
Jag ska bara 