Halsband för nyfikna småbarn

IMG_9334_fotor
När M tittade ut förstod jag ganska snabbt att ha halsband inte riktigt passade in i småbarnslivet. De få gånger jag ändå prydde min nacke med något var jag rädd för att M skulle riva så hårt i det att det gick sönder eller att delar skulle lossa och att hon skulle få dem i halsen. Nu blir det så småningom samma oro med Lillebror och smyckena får väl vackert stanna i lådan ett tag till.
Därför blev jag nyfiken när jag i ett samarbete med Kidster fick höra om Chewellery som ska vara gjorda just för mammor med småbarn (tänkte att det kanske inte tar 3 år innan jag kan börja ha halsband igen). Så jag läste lite vad det var för nåt och det beskrevs i princip som om man hade en bitring runt halsen. Materialet är gjort av livsmedelssilikon som barn kan tugga på och bandet runt nacken har en mekanism som gör att om någon drar för hårt öppnas låset. Det lät bra tyckte jag. Så det blev ett Babybliss i färgen Shades of black som kom hem i postlådan. Färgen på mitt smycket tycker jag mer har olika nyanser av grå (nästan lite metallisk färg) än svart men jag gillar det. Det som jag funderar på att göra är att byta ut snöret mot ett i läder, men än har det inte blivit gjort. Jag kommer inte att använda smycket som en bitring jag bär med mig utan jag kommer att använda det som ett vanligt smycke för att lyxa till det. Skillnaden mot mina andra smycken är att jag inte behöver få panik när en liten nyfiken hand får tag i det och det känns bra. 🙂
bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

Badskor för våta badrumsgolv

IMG_7185_fotor
Jag har själv aldrig använt badskor och kanske är det just därför jag inte hade tänkt på att köpa sådana till M. Men så fick hon ett par i present och jag blev verkligen överraskad hur bra jag tycker att dom är. När jag tänker på badskor tänker jag främst på att man använder dem i duschutrymmena i simhallar eller vid havet för att inte stiga på t.ex. glasbitar men att de skulle ha så bra sula mot att halka hade jag inte trott. Här hemma hos oss har det blivit standard att M har på dem när vi badar för sulan fäster även om golvet är vått vilket jag varit väldigt glad för många gånger!
IMG_4231_fotor
Badskorna är från Speedo (de heter Jelly Watershoe och inlägget skrivs i samarbete med dem) och är helt och hållet gjorda i mjukt gummi så försöker man ta på dem när de är torra är det ganska svårt men har de varit ett varv i vatten så går det lätt. Tror de finns att köpa hos de flesta sportaffärer och jag borde säkert också investera i ett par för det är inte bara barn som kan halka på våta golv eller bergsklackar. :S
bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

Inte utan Cherek-ringar!

IMG_6628_fotor
När M var 1 år fick vi ett par ”vanliga” simringar ni vet såna som ser ut lite som trekanter, men dessa fungerade inte alls på M. Ringarna flöt men inte hennes huvud, hon såg ut som ett V i vattnet. Inte riktigt funktionen man vill att simringar skall ha.
Istället köpte jag Cherekringar från Linneashoppen i Sverige (Japp! De skickar också till Åland!). Vi hade provat dem några gånger när vi gick på babysim hos folkhälsan så jag visste att de verkligen fungerade. Cherekringarna är jättebra för de har själva hålet för armen i mitten och sen är det något innehåll i dem (skumgummi?) som går runt hela armen som gör att de känns rejäla och hållbara när man blåst upp dem. Eftersom de har det där innehållet så tar de också lite mer plats i badväskan men jag tycker inte att det spelar någon roll när de gör att M:s huvud hålls på ytan samtidigt som hon kan röra sig och träna på att simma. Vi har använt våra i 1,5 år nu och de är precis som när vi köpte dem. Till och med min sambo som är supersafe när det gäller alla barngrejer tycker att de är skitbra. Det säger egentligen allt.
bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

Flugan i taket

IMG_6316_fotor
I början på mars brann det i vårt proppskåp och som tur var vi hemma och vakna så allt som behövdes var en jour elektriker som fixade det provisoriskt och sen byttes hela proppskåpet ut strax därpå. De tankar som pluppade upp i huvudet den natten var många och fantasin skenade förstås. Men tanken på hur fruktansvärt bra livräddare en brandvarnare kan vara i en sån situation dök upp hela tiden. I M:s rum finns det en speciell brandvarnare som vi fått som bloggåva nämligen en rosa fluga. Jag tycker den ser så rolig ut samtidigt som det är en rolig detalj i ett barnrum. Den är större än vad jag först trodde när jag såg den på bild på nätet för den är ca 19 cm mellan vingspetsarna (tänk att skriva så om en brandvarnare 🙂 ). Men den rosa flugan är uppe i taket och nästa steg blir att öva på vad M ska göra om flugan i taket börjar pipa.
bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

Barnvakt på burk – uppdaterad version

IMG_4311_fotor
Jag förstår verkligen inte att man kan klara sig utan babyalarm. Jag skulle säkert stå ute vid barnvagnen konstant eller tro att jag hörde ljud från övervåningen varannan minut och vara väldigt nervös. När M föddes köpte vi en Padwico 903 (som jag bloggat om tidigare) och den har verkligen varit super bra! Så nu när det blev dags att titta på en ny så såg jag ingen anledning att byta märke eller modell heller men tekniken går framåt på 2,5 år och vi har nu en Padwico 850 som vi fått testa i ett samarbete och plötsligt kändes vår 903 väldigt föråldrad…
IMG_4600_fotor  IMG_4571_fotor
            Parent-enheten                         Baby-enheten

Den ser för det första vrålsnygg ut! och nej utseendet är inte allt men jag tycker ändå att det är roligt att ett babyalarm också kan se snyggt ut utan att det påverkar de andra funktionerna. För den har riktigt bra ljud, laddningsställ, lång räckvidd (500m), vibrationsalarm, alarm när batteriet håller på att ta slut eller när babyenhelten stängs av precis som 903. Det som är nytt på denna jämfört med 903:an är att 850:an har nattlampa i babyenheten, termometer och så har den funktionen att man kan prata till barnet genom manickerna. Speciellt nattlampan tycker jag är en riktigt smart idé att ha på babyalarmet för använder man den nattetid är det bra att ha ett lite ljus både för barn och vuxen! Räckvidden tycker jag verkar fungera bättre än på 903:an för på ställen då vår tidigare bröt kontakten fungerar denna utan avbrott dessutom finns inte startljudet på tre pip utan man ser att maskinen är på och temperaturen syns tydligt i skärmen så man vet att den fungerar 🙂
Två saker som jag har saknat eller önskat att fanns på 850:an och det är bältesknäppe på enheterna och att batteriet nu mer är ett litiumbatteri, den förra hade laddningsbara AAA-batterier och när man t.ex. var någonstans utan el så var det bara att ha med vanliga batterier och byta. Däremot är hållbarheten på litiumbatteriet betydligt bättre! Jag laddade dem fullt och jag har inte behövt ladda dem ännu på en vecka, då vi använt dem om M sover dagssömn och till natten några timmar innan vi själva går och sover, och det tycker jag är riktigt bra!
Jag tyckte riktigt bra om Padwico 903 men Padwico 850 snäppet bättre och vad är bättre än att man blir positivt överraskad av något som man från början har höga förväntningar på? 🙂
bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

Remsor då ett sår spricker upp

IMG_2650_fotor
I somras lyckades jag med konststycket att hugga mig själv i knäet med en yxa, men jag kom undan med ”bara” ett par söndriga byxor och ett jack i knäet. Det behövdes inte sys men ett sår som ”spricker upp” när man rör sig är inte kul (tänk er papercut på fingret). Då var jag glad att vi hade Steri-Strip med oss (När M var lite på 1 år föll hon och slog hakan så hon måste sys och då fick vi tipset om Steri-Strip på sjukhuset och sedan dess har vi sett till att ha dem i första hjälp väskan). Så jag vill ge tipset vidare om dessa dyrgripar (för de kostar ganska mycket: 6 st remsor kostar ca 9 €) men det var guld värt att ha dem både när M hade fallit och när yxan träffade mitt knä. Det var bara att tejpa över såret med remsorna och så fick båda sår ytorna kontakt direkt och höll ihop såret istället för att de sprack upp och blödde. På mitt knä har jag ett ärr som påminner mig om ”yxincidenten” men såret läkte sedan väldigt snabbt och ser faktiskt riktigt bra ut, om man nu kan säga det om ett ärr. 🙂

bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

Vad gör man när sitt barn kommer bort?

Bild 19_fotor

Att ens barn skulle komma bort hör till alla föräldrars mardrömmar. Jag har varit med och arrangerat resor och dyl. och då haft lappar som man klistrade på barnen med kontaktuppgifter till föräldrar om de av någon anledning skulle komma bort från flocken. Problemet med dessa var bl.a. att barnen tog bort dessa, vatten och lek gjorde så man inte såg vad det stod, bytte man kläder på barnet måste man sätta ny, var man iväg flera dagar måste varje barn ha xx antal lappar, vid simning fanns det ingen lapp som hölls på osv. När jag själv fick barn så vill jag bara slå ifrån mig tanken att detta skulle kunna hända. Jag ska alltid ha koll på var M är. Men så är det tyvärr inte alltid, ett ögonkast på t.ex. telefon är allt som krävs för att M skall ha farit på upptäcktsfärd på egenhand. Till och med hemma där man vet alla vrår kan man ibland få leka en ofrivillig kurragömma lek.

Senast när vi var på Silja Line stod jag vid infon och mitt i allt stod det en man med ett gråtande barn på ca 3 år bredvid mig. Barnet pratade på ett språk jag inte förstod och mannen förklarade att han hittat barnet gråtandes i en korridor. Då bestämde jag mig att söka reda på något som kunde hjälpa M om hon skulle hamna i samma situation och inte kunna kommunicera. Jag sökte på nätet och hittade Infoband och detta inlägg görs i samarbete med dem. De är gjorda av mjukt plast och kan användas flera gånger, tål vatten, spännet måste öppnas med två händer, kan användas flera dagar i rad osv. Dessutom är infoband väldigt fina och M vill inte ta av sig sitt och använder det som armband, PERFEKT medandra ord! Dessutom behöver man inte ha nån special penna med utan funkar med en vanlig kulspetspenna eftersom texten blir vattenfast på bandet. Vi har nu övat med M och det hon visar på bilden skall hon göra om hon tappar bort mamma eller pappa. Då kan hon ändå kommunicera det som behövs oavsett vad för språk den andra talar. Önskar innerligt att hon ALDRIG behöver göra detta!

Bild 21_fotor
bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar