Showtime!

IMG_4049
I början av juni skrev jag inlägget om att få en morot, dvs. att jag som inte sprungit på 10 år anmält mig till ett lopp. Den otroliga känslan av att ens klara av att springa 5 km var obeskrivlig. Detta var i juni. Första gången jag sprang 5 km sprang jag det på 45 minuter och jag hade som mål att jag under loppet skulle springa under 35 minuter.
Några dagar innan vi skulle springa fick vi veta att två i laget skulle springa halva sträckan dvs. 2,5 km och resten 5 km. Mina snälla lagkamrater lät mig välja sträcka (TACK!). Jag valde att springa 2,5 km eftersom jag redan i juli nått mitt eget mål med att springa under 35 minuter och dessutom visste jag att alla i laget sprang betydligt snabbare än mig. Utan tvivel skulle vårt lag få bättre tid om jag sprang 2,5 km.

Nu i augusti var det då showtime. Jag hade första sträckan och bilden ovan är från startområdet när jag stod med hörlurarna i öronen, mina nya skor och lyssnade till ”The Story” av Brandie Carlile för att peppa mig själv. Så gick starten. Det var nu det gällde. Och jag sprang. Spellistan dånade i öronen. Jag tänkte bara på handen som skulle sträcka sig efter stafettpinnen vid växlingen och att jag skulle springa hela vägen dit. Det var tungt att bli förbisprungen. Mycket tyngre än jag trott. Men jag sprang allt vad jag kunde till växlingen. När jag växlade över kastade jag mig åt sidan och lyckades lägga mig i ett pissmyrbo. Andra som växlat över fick hjälpa mig att få bort dem för de kryllade av dem på mina armar, min rygg och mitt hår. Och de bet. Det tar fruktansvärt ont när pissmyror biter. Sen ställde vi oss och heja på alla de andra som sprang. Det var verkligen roligt att få ge de som hade sin sträcka kvar en extra kick med lite glada rop! Resultatet kom sen när alla var i mål och jag hade sprungit 2,5 km på 15 minuter och 22 sekunder. Jag var väldigt nöjd, sjukt stolt över min prestation! Jag siktade på att komma under 17 minuter och jag gav allt jag hade under loppet och klarade målet! Sen att den snabbaste tiden på samma sträcka var nånting på 7 minuter är en helt annan sak. 🙂
bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

Bilen av kartong

IMG_4602_fotor
I en tidning för nåt år sedan läste jag om ett pyssel där de hade byggt en bil av kartong. Jag la pysslet på minnet för att jag tyckte det verkade ett perfekt pyssel att göra med M.
Vi tog alltså bara kartong och klippte i passliga delar för att limma ihop dem så de ser ut som en bil, traktor, lastbil eller vilket fordon man har fantasi nog att komma på. Till själva stommen använde jag mig av två mallar som jag ritade av på kartongen så alla kartongbitar skulle bli lika stora.
Viktigt är att man klipper alla delarna så att ”fårorna” blir riktade åt samma sida när man limmar ihop dem. Jag klippte och M limmade. Sen var det bara att vänta på att den skulle torka. E som fick bilen av M gillade den riktigt mycket och den var ganska tålig också för den höll faktiskt några dagar innan ena hjulet gav vika för hanteringen. 🙂
bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

Kräftskivepyntet version 2.

IMG_6882_FotorNu är det dags för kräftskivorna igen och ett enkelt pyssel som även små barn kan vara med och bidra till är servetthållare som ser ut som kräftor. Då kan man köra med vanliga röda servetter eller varför inte hushållspapper (istället för servetter med tryck som man inte vet hur man skall vika och istället blir de bara platta på tallriken för att man skall se trycket). För två år sen tipsade jag om pyntet till kräftskivan och i år så hade vi inget rött papper hemma så då klippte jag ut kräftor i vitt papper som M (4,5 år) sedan fick måla med vattenfärger till hennes stora förtjusning.
kraft
Ett tips är att låta barnet måla dem där de sedan kan bli och torka t.ex. på tidningspapper. Dels för att barn har en tendens att använda mycket vatten som gör att de blir sköra att flytta och dels för att pappret annars krullar ihop sig då man flyttar det. Ena kräftan hos oss tappade nämligen en klo när vi först försökte flytta den, sen lät vi resten ligga kvar på tidningspappern. Servetthållskräftorna torkar dessutom ganska snabbt om barnet inte ha fått för sig att bada kräftorna medan de målas. 🙂
bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

Sommarens hit – ”Riskakan”

IMG_6807_Fotor
I sommar har jag funnit en ny ”snack” vän. H var på besök och hade med sig vad jag trodde var riskakor. De var riktigt goda och tunna! Skulle säga att de är hälften i tjocklek av vad jag tänker på när jag hör riskaka och jag tyckte det gjorde stor skillnad. Men jag hade ju missat lite här för det var inte riskakor utan majskakor med chiafrön och havssalt som jag hittade i butiken. Hur som helst är de riktigt goda och det verkar vara fler än jag som har tyckt det eftersom Mattssons hylla mitt i allt ekade tom. Mina paket är slut nu och skulle gärna ha testa tipset om att ”riskakor” och ostbricka skulle vara en riktigt bra kombo. Så få hålla på det testandet lite 🙂
bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

Att hitta rätt fjäril

IMG_6893_Fotor
I sommar har vi blivit invaderade av getingar. Spelar ingen roll var vi varit så har de på nåt sätt hittat fram till oss. Men något som är mycket trevligare som också har funnits i mängder i sommar är fjärilar. M har fått två böcker i serien känn igen 25…. och den serien är en bra upptäckarbok för barn. Med boken känn igen 25 fjärilar och flygfän sprang hon runt och hittade rätt bild till fjärilen framför henne och så fick vi komma och läsa vad det var för nån hon spanat in. Jag måste ärligt erkänna att jag inte kände till alla de sorterna som fanns i boken utan har hållit mig till att kalla dem nässelfjäril, citronfjäril eller kort och gott ”titta en fjäril!”. Det var faktiskt riktigt kul och lärorikt att lära sig vad det fanns på gården som t.ex. pärlemorfjäril. Hade ingen aning om det.
Vi skall ta en sväng via biblioteket och kolla om de har ”känn igen 25 svampar och bär” eller ”känn igen 25 träd och buskar” att låna inför höstens äventyr i skog och mark. Så M kan fortsätta sina spaningar och lära mig lite mer 🙂
bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

Min blåbärslöpare

IMG_6867_Fotor
Jag har aldrig köpt en löpare i hela mitt liv tills för en vecka sen då M och jag var på Piratklubbens äventyr i Sjökvarteret här på Åland. Efter piratrundan for vi in till SALT och egentligen skulle jag köpa salmiakgodisar men när vi gick runt i butiken föll mina ögon på denna löpare med blåbär på av Ann Granlund. Den såg så pigg, fräsch och glad ut! 36 euro senare var den i kassen och på väg hem till oss. Och jag har varit mycket nöjd med mitt köp – Tänk vad en sån liten grej som en löpare piggar upp i ens hem och dessutom fick jag lite vuxenpoäng på samma gång. 🙂

(Något som jag inte tänkte på före jag kom hem är att löpare är lite svårare att nå och dra ner än de vanliga borddukarna för små nyfikna fingrar. 😉
bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

Pallen

IMG_1618_fotor
För snart två år sen skrev jag inlägget om hur man kan göra kranen anpassad till barn genom att skära eller klippa två jack i en förpackning av plast. Den använde vi också efter att M började använda pall.

Nu är M så stor så hon inte behöver pallen men E behöver den för att räckas fram med händerna till kranen. I ett samarbete med BabyBjörn kan han nu stå på sin egen pall och nyfiket tvätta händerna eller bara följa med allt som händer ovanför handfatskanten. IMG_5062_fotor
Eftersom E använder den gör också M det. Ser nog så sött ut när de står på varsin pall och borstar tänderna eller tvättar händerna. Jag är dessutom glad över är att pallarna ryms precis under handfatsskåpen! Underlättar då var sak har sin plats och att man inte behöver snubbla över dem t.ex. när man stiger in i badrummet nattetid 🙂
bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar