Jag badar bastu i princip varje dag så när jag igår badade vedeldad fredagsbastu var det något riktigt extra. Dessutom en stund bara för mig själv vid havet.

Så jag gick iväg på den lilla stigen mot bastun med en korg fylld med lite smått och gott för en fin bastustund. Korgen är underskattad! Det är en helt annan känsla att ha något i en korg, så är det bara. Det är också en helt annan känsla att bada vedeldad bastu. När jag satt där och tittade ut mot solen som höll på att gå ner och havet som blänkte så fint så tänkte jag: Jag ska vara först! Så iväg mot årets första dopp och för att vinna sambon i samma tävling (som han inte visste att han deltog i). Jag kan inte minnas att jag någon gång i vuxen ålder skulle simmat redan i maj och när jag kom till stranden förstår jag nog det också för fy vad kallt det var! Men när man kommit så långt kan man inte mesa ur utan i for jag! Och på nåt konstigt sätt kändes det som om jag för en stund var 10 år igen och sprungit ner till viken på Keistiö för att hinna simma i Jurmos vågor. Vilken skön känsla! Men verkligheten kom snabbt emot när den inte 10 år gamla kroppen ”graciöst” och huttrande skulle tillbaka till bastun. 😉

Efter bastun blev det Peders Aplagårds Munkcider (som är den bästa alkoholfria cidern jag vet) med min födelsedagspresent ”Min trädgård är en fest” som jag fått av min syster (som jag aldrig skulle ha kommit på att köpa själv men som verkligen är en riktigt fin bok för en wannabe hobbyodlare som jag blandad med trädgårdsodling och recept). Så där satt jag med munken och festfixaren tills myggorna kom. Då var det bara att ta korgen och gå in till stugan för att berätta att jag vunnit tävlingen 😉