Jag har varit lite irriterad på mig själv att jag samlat på mig en massa grejer som jag tycker att jag skall använda vid speciella tillfällen. Men när är då det här speciella tillfället man sparar vissa saker till? Ja, i mitt fall så har jag antingen glömt att ta fram dem eller helt enkelt glömt att jag har dem.
Så nu bestämde jag mig för att använda de mentala dyrgriparna jag sparat i skåpet och bestämde mig för att det alltid är ett speciellt tillfälle. Så i måndags och idag (en helt vanlig måndag och en helt vanlig tisdag) har jag druckit mitt morgon te från min Arabia te mugg. (Ni kanske tycker teet ser lite konstigt ut men det är för att jag lärde mig spela piano när jag gick i lågstadiet och där bjöd Philip och Bitte som ledde den på ”engelskt te” då han var från England. Sedan dess har jag druckit te med honung och mjölk.) Dessa muggar tycker jag är så jätte fina och det ryms ordentligt med te i dem men jag har dragit mig för att ta fram dem för att jag varit rädd att ha sönder dem då de inte tillverkas längre. Men varför ska man spara och ha sådana saker? Går de sönder så är det väl roligare att ha använt dem 1000 gånger och njutit än att ha tagit fram dem den där ena gången när man råkade tappa den i golvet.
Så nu har jag bestämt att dammsamlarna åker fram ur skåpen!
Mycket klokt!
Precis, klokt av dej. Jo piano lektionerna hos Bitte och Philip minns jag oxo. Mamma träffade faktiskt henne ifjol i samband med nån körresa i fastlandet.